Fakta om farligt gods etiketter

Farligt gods etiketter är etiketter med farosymboler som används för att märka och identifiera farligt gods enligt internationella och nationella regler och förordningar. De är viktiga för att säkerställa säker hantering, förpackning och transport av farliga ämnen. I Sverige gäller ADR (European Agreement concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road) och IMDG (International Maritime Dangerous Goods) Code för regler om farligt gods. Dessa regler kräver användning av standardiserade farligt gods etiketter som visar klassificering, varningar och handlingar för farligt gods under transport.
Etiketter och skyltar ska användas vid transport av farligt gods för att i första hand ge information till räddningstjänsten vid en olycka men även upplysa medtrafikanter. Paket och pallar ska vara märkta med farligt gods etiketter, och fordon, containrar och järnvägsvagnar ska vara försedda med skyltar och i vissa fall stora varningsetiketter. Det ställs krav på både avsändare, transportör och mottagare vid hantering av farligt gods.

Fakta om UN etiketter

UN etiketter är standardiserade märken som används för att identifiera farliga ämnen enligt internationella och nationella regler och förordningar. De är viktiga för säker hantering, förpackning och transport av farligt gods. UN etiketter definierar klassificeringen av farligt gods, och innehåller information om faran med ämnet, inklusive varningar och instruktioner för säker hantering.

I Norden gäller ADR och IMDG Code för regler om farligt gods. Dessa regler kräver användning av UN etiketter för farligt gods. Reglerna gäller för Sverige, Norge, Danmark och Finland, men det är viktigt att kontrollera detaljerad information från respektive land.

Det är viktigt att använda riktiga och uppdaterade UN etiketter för att säkerställa säker hantering, förpackning och transport av farligt gods, och att all personal som arbetar med farligt gods har god kännedom om regler och förordningar.

Typer av farosymboler

Etiketter med farosymboler för märknigng av farligt gods förekommer i olika färger, där orange generellt används för explosiva ämnen, röda för brandfarliga substanser, gröna för icke-brandfarliga och icke giftiga gaser medan vit etikett med dödskalle med korsande benknotor gäller giftiga gaser. Det finns också särskilda markeringar för brandfarliga fasta samt självreaktiva och självantändande ämnen. Blåa etiketter avser ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten och gula varningsetiketter betecknar oxiderande ämnen. Organiska peroxider får särskild utformning, likaså giftiga ämnen, smittförande ämnen samt radioaktiva ämnen. Frätande substanser och även miljöfarliga ämnen får egen respektive utformning.

Området som omfattar vägtransporter och farligt gods regleras idag av politiska och ekonomiskastyrmedel, miljörättsliga normer och principer samt lagar och förskrifter. Preventiva lagar och föreskrifter har som funktion att i förebyggande syfte begränsa skador till följd av transporter med farligt gods.

Eftersom transporterna är en riskfylld verksamhet för samhället, är det huvudsakliga syftet med att reglera dem att skydda liv, hälsa, miljö och egendom. Riskerna för skador minimeras genom att transporterna villkoras med säkerhetskrav. Dessa krav utarbetas av regeringen i samråd med myndigheter som besitter kunskap och erfarenhet om vägsäkerhet. Det är sedan det allmänna i form av behöriga tillsynsmyndigheter som ska se till att varje verksamhetsutövare följer gällande lagstiftning och tillhörande föreskrifter. Till hjälp har myndigheterna långtgående behörighet att undersöka last, transportfordon och personal. Under förutsättning att behovet av ett effektivt säkerhetssystem står i proportion till intresset av att kunna transportera det farliga godset till en skälig kostnad.

Transport av farligt gods

Det har redan konstaterats att transport av farligt gods är en nödvändig, men potentiellt riskfylld verksamhet. Konsekvenserna till följd av en olycka vid transport av farligt gods kan se väldigt olika ut och beror på typen gods som transporteras. Farligt gods delas in i 9 olika klasser enligt regelverket ADR. ADR (European Agreement concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road) är en europeisk överenskommelse som utarbetats av the United Nations Economic Commission for Europe (UNECE). Överenskommelsen tillkom 1957 och trädde i kraft 1985 (UNECE, 2020). Sedan dess har regelverket ständigt uppdaterats. I Sverige ger sig ADR uttryck i föreskriften ADR-S 2019 (MSBFS 2018:5) från myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB). I ADR-S (2019, MSBFS 2018:5) regleras exempelvis vilka mängder farligt gods som får transporteras samt vilka tankar och fordonstyper detta kräver. Därutöver återfinns de nio klasserna av farligt gods, vilka redovisas i Tabell 1 nedan. Vidare styrs transporten av farligt gods genom att Trafikverket utser de vägar som är lämpliga för genomfartstrafik med farligt gods, så kallat primära transportvägar (Trafikverket, 2017c). Sekundära transportvägar utgörs istället av vägar lämpliga för transporter mellan de primära transportlederna och mottagare respektive leverantör (Trafikverket, 2017c).

Tabell 1: De nio olika klasserna av farligt gods enligt ADR-S (MSBFS: 2018:5, 2.1.1.1)

Klass 1 Explosiva ämnen och föremål
Klass 2 Gaser
Klass 3 Brandfarliga vätskor
Klass 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och fasta
okänsliggjorda explosivämnen
Klass 4.2 Självantändande ämnen
Klass 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
Klass 5.1 Oxiderande ämnen
Klass 5.2 Organiska peroxider
Klass 6.1 Giftiga ämnen
Klass 6.2 Smittförande ämnen
Klass 7 Radioaktiva ämnen
Klass 8 Frätande ämnen
Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål

Varje klass har specifika regler för märkning, förpackning, lastning och transport, och det är viktigt att följa dessa regler för att säkerställa säker hantering av farligt gods.

Vad är farligt gods enligt IMDG?

IMDG står för International Maritime Dangerous Goods-koden och beskriver farligt gods som varor som är farliga eller potentiellt farliga för sjötransport. Dessa inkluderar saker som brandfarliga vätskor, explosiva ämnen, giftiga kemikalier, radioaktiva material och andra farliga produkter. IMDG ger regler för säker hantering, förpackning, märkning och märkning av farligt gods för att minimera risken för olyckor under sjötransport.

Vad är farligt gods enligt ADR?

ADR står för "Accord européen sur le transport des marchandises Dangereuses par Route" på svenska "Europeiska överenskommelsen om farligt gods transport på väg". Enligt ADR är farligt gods varor som är farliga eller potentiellt farliga under transport på väg, inklusive brandfarliga vätskor, explosiva ämnen, giftiga kemikalier, radioaktiva material och andra farliga produkter. ADR ger regler för säker hantering, förpackning, märkning och märkning av farligt gods för att minimera risken för olyckor under transport på väg.

Fakta om GHS och CLP etiketter

GHS (Globalt Harmoniserade systemet för kemikaliesäkerhet) och CLP (Förordningen om klassificering, märkning och förpackning av kemikalier) är globala regelverk för kemikaliesäkerhet. De syftar till att standardisera märkningen av farliga kemikalier, inklusive varningsetiketter.

Varningsetiketter enligt GHS och CLP innehåller information om potentiella hälso- och miljörisker associerade med kemikalier, inklusive hälsofarliga symboler och faraord som beskriver riskerna. De är också färgmärkta för att enkelt identifiera faror och är oftast placerade på kemikalieprodukten eller dess förpackning.

Det finns olika typer av varningsetiketter enligt GHS och CLP, inklusive: hälsofara etiketter, miljöfara etiketter, och brandfara etiketter. Dessa etiketter är alla designade för att informera användare om potentiella faror associerade med kemikalier och ge instruktioner för säkert hanterande.

Det är viktigt att alla företag som hanterar farliga kemikalier följer regelverken enligt GHS och CLP och säkerställer att de använder rätt varningsetiketter för varje produkt.

Vid ytterligare information se:

www.msb.se
www.transportstyrelsen.se
www.varoitusmerkit.com

Tillbaka till toppen